
Det finns 3 utgÄngspunkter: 1) FNs rapporter om klimat biologisk mÄngfald, 2) EUs lagstiftning och regelverk och 3) Svensk lagstiftning, regelverk och arbete med miljöfrÄgorna. Om FNs klimatrapport finns information att söka pÄ internet, Àven EU har massor av information. HÀr koncentrerar vi oss pÄ det som gÀller i Sverige.
FN-bilden
Sveriges Riksdag styr Sverige men det Àr regenterna som tar ut riktningen och den falang som för tillfÀllet har majoritet sÀtter inriktningen och arbetet under fyra Är. PÄ översta hyllan finns landets lagstiftning med regelverk och mÄldokument som fördelar sig ner genom samhÀllet pÄ flera sÀtt, dels direkt via lÀnsstyrelser och regioner och dels autonomt och sjÀlvstyrande kommuner.
Sverige-bilden
För större omrÄden och anlÀggningar ligger ansvaret pÄ regional nivÄ tillsammans med lÀnsstyrelserna. För urbana omrÄden Àr det alltid kommunen som har det övergripande ansvaret. Det delas traditionellt upp i AllmÀn platsmark dÀr förvaltningsansvaret ligger pÄ kommunen och Kvartersmark dÀr ansvaret ligger pÄ de enskilda fastighetsÀgarna.
Kommun-bild
Kommunerna har ofta egna VA-bolag med huvudansvar för hanteringen av dricks- och avloppsvatten. Dagvatten kommer med som en bonus som har funkat fram till nu men det Àr inte bara bristande underhÄll av dagvattensystemen, de Àr ocksÄ inte dimensionerade för klimatförÀndringarna.
Kommunen arbetar med översiktsplaner och detaljplaner som ocksÄ Àr ganska översiktliga, dÀrefter tillkommer riktningar och utförandeprojekt. Beroende pÄ kommunens storlek sker detta i större eller mindre omfattning men processen med stadsutveckling Àr likartat överallt. I större kommuner Àr det vanligt att nybyggnadsprocesser tar 5-10 Är dÀr massor av tid sen slösas pÄ olika mÄlkonflikter. Det stora problemet med politisk styrning Àr att vatten inte vill hÄlla sig inom de organisationsscheman som samhÀllet Àr organiserat. Ytligt vatten rinner som det vill och tillbaka till lagstiftningen, det finns alltför mÄnga lagar och intressen som bromsar.
InnehÄll under utveckling